Guldfiskvattnet

Sommaren 2002 var en mellansommar. Den gamla bandsättningen var upplöst och nya medmusikanter var inte rekryterade ännu. Anders var på väg in i gruppen, men Karin och jag stod fortfarande utan trummis och basist. Dock hängde en spelning kvar och slaskade; innan bandet sprack hade vi hunnit tacka ja till en spelning på musikfestival i Simrishamn, och den ville vi hemskt gärna genomföra. Jag ringde in två riktigt drivna unga musikaliska underbarn (18 år), Erik Rask, som spelade med Växjö storband innan han hunnit bli tonåring, och min son Edvin, som jag mycket nogsamt skolat in i bluesens förlovade land, och som nu utvecklats till en basist som gått om sin far i teknik och skolning, och behärskade allt från jazz till konstmusik. Jag körde in ett entimmes-pass med gamla standards (Come on in my Kitchen, Hoochie Coochie Man, Diving Duck, Help Me, Taking care of Business, Six days on the road, Let the good times Roll, Ready to Ride, The Bear m.fl.) med grabbarna, och körde glad i hågen ner till Simrishamn, utan att ha kört ihop hela gänget med något genrep. Väl framme förenades vi med Karin och Anders, och efter att ha sett fel på en timme…

Läs mer

Share : facebooktwittergoogle plus
pinterest

1 11 12 13